Bergvärmepumpar

TECHEAT erbjuder ett brett sortiment av NIBE och Bosch bergvärmepumpar till stora fastigheter och egnahemshus. Vi hjälper gärna med att välja rätt pump till ert projekt, samt monterar och startar alla bergvärmepumpar som vi levererar. Alla bergvärmepumpmonteringar inkluderar en snabbskolning om hur pumpen fungerar. Vi lär ut pumpens grundinfo för att försäkra oss om att pumpen blir använd på rätt sätt. Till alla pumpar passar som värmekälla bergvärme, jordvärme från vattendrag och vanlig jordvärme.

Hur fungerar en bergvärmepump?

I marken lagras varje år solenergi som man med hjälp av en värmepump kan ta tillvara för att värma upp fastigheten. Värmepumpen använder den lågtempererade energin och höjer den med hjälp av kompressorteknik så att systemet kan leverera upp till +65oC ut till värmefördelningsnätet och varmvattenproduktionen. Med en bergvärmepump kan man sänka uppvärmningskostnaden med upp till 70% jämfört med till exempel olja eller fjärrvärme.

Bergvärmepumpens storlek

Bergvärmepumpar finns idag i storleksklassen 4-21 kW för egnahemshus och för större fastigheter i storleksklassen 24-90 kW. Det går också att seriekoppla flera värmepumpar för att få ännu större effekt om det behövs. Till riktigt stora anläggningar över 500 kW kan man specialbygga värmepumpen precis enligt husets behov. Idag finns det pumpar med både termostatstyrda (ON/OFF) och inverterstyrda kompressorer till både stora och små fastigheter. Fördelen med inverttertekniken är att man värmepumpen då varvtalsreglerar cirkulationspumpen för att leverera precis den mängd energi som huset behöver. På så sätt får man en betydligt mer kostnadseffektiv drift på värmepumpen jämfört med en ON/OFF kompressor som levererar max effekt alltid när den startar, på detta sätt så kräver ON/OFF kompressorn en större beredare för att reglera de stora differenserna i temperaturen från kompressorn. I de fall man seriekopplar flera ON/OFF kompressorer får man samtidigt en stegad invertereffekt på dessa när varje enskild kompressor kommer med först när det finns värmebehov i huset.

Så här fungerar värmepumpen:

  • Med en vätskefylld slang, även kallad kollektor eller köldbärarkrets, hämtar du den lagrade solenergin upp till värmepumpens kompressorenhet genom vätska som cirkulerar i kollektorn.
  • När vätskan passerar genom värmepumpens kompressor möter det ett annat slutet system som innehåller ett köldmedium.
  • Kompressorn höjer under högt tryck köldmediets temperatur avsevärt och man överför då med hjälp av en kondensor värmeenergin till husets värmesystem.
  • Samtidigt övergår köldmediet till vätskeform för att på nytt kunna ta upp värme och förångas.

Hur mycket kan du spara genom att byta till bergvärme?

”Med vår bergvärmeräknare kan du enkelt räkna ut hur mycket just du kan spara genom att byta till bergvärme.”

Räkna ut hur mycket du kan spara!

Köldbärarkrets

Värmepumpen hämtar som sagt energin från marken med en köldbärarkrets. Köldbärarkretsen kan vara monterad i markslinga, sjöslinga eller i en borrad energibrunn. I vissa fall där man har ett område med rikligt grundvatten kan man också använda sig av ett öppet system där man pumpar upp grundvattnet för att ta energi ur detta. Öppna grundvattensystem kräver dock oftast skilda utredningar före de kan utföras, eftersom värmesystemet blir väldigt känslig för ändringar i grundvattennivån.

Värmepumpar producerar billig energi

Borrbrunn eller energibrunn

Om man hämtar energin från en borrbrunn eller energibrunn monterar man ner kollektorn i en brunn som borras ner i berggrunden. Detta går till på så sättet att först borrar man ner ett stålrör tills man kommer till berggrunden och därefter borrar man med tryckluft och sänkhammarteknik i berget. En normal energibrunn är ca 115 mm i diameter om man borrar ner till ett djup av 300 meter. Ifall man behöver mera borrmetrar delar man oftast upp antalet metrar på flera borrhål som parallellkopplas. Flera borrhål som sammankopplas kallas energifält eller geoenergilager. Ifall det är extremt trångt på tomten kan man också borra djupare än 300 meter men då behöver man ta i beaktande att man kan behöva större kollektorslangar och eventuellt större borrhål för att få ner slangarna och detta blir då dyrare än ett vanligt borrhål.

Frikyla

Från kollektorkretsen kan man också hämta frikyla för att kyla ner huset sommartid, samtidigt som man kyler ner huset värmer man då också upp kollektorkretsen, vilket gör att man lagrar energin i marken. Den lagrade värmen kan man senare utnyttja vintertid till uppvärmning av huset.